| Paula Drusina | |
| Klan: Julii (None) |
Blood Potency: 7 |
| Sire: Cecilia Drusina (None) |
Bloodline: None |
| Strength:
Dexterity: Stamina: Intelligence: Wits: Resolve: Presence: Manipulation: Composure: |
●●
●●● ●●● ●●● ●● ●●● ●●●● ●●● ●● |
| Disciplines: Auspex ●●●, Celerity ●, Dominate ●●●●, Majesty ●●●●●, Resilience ●●, The Veneficia ●●●●, Vigor ● | |
| Childer: | Lucius, Tamere |
[[category:{{{city}}}]]
Paula Drusina av klan Drusina, childe till Cecilia, av Julii av Augerers av Rom, Massalias grundare, härskarinna över Bristol, örnarnas beskyddare[]
Paula Drusina
En Julii vampyr som blev embracad i norra Italien, där hon föddes år 62 BC och blev vampyr år 38 BC. Hon anses vara Queen av sin stad Massalia. Hon tillhörde the Augerers och hennes vänner och följeslagare är Gea och Aedan. Efter att ha blivit starkare valde hon att bryta sig loss ur Julii och "skapade" blodslinjen Drusina, efter sig själv.
Paula har mörkt brunt hår med bruna ögon, som numera även har en yttre ring av guld. Hennes ansikte är ädelt och vackert format, och huggtänderna är långa och leendet bländande. Kroppen är slank och välformad, fin figur med långa ben. Hennes naglar är långa och nästan klolika och sitter på långa, vackra fingrar prydda med ringar.
Örnen, Paulas beast
Paula bär alltid det senaste modet men faller gärna tillbaka och bär romerska togor med mycket smycken både i öron, runt halsen och hon bär gärna både armband och ringar. Ju mer som glittrar likt guld desto bättre. Det är alltid de finaste tygerna som använts för att designa hennes kläder och håret är alltid perfekt uppsatt med diadem eller tiaror, precis vad som passar en gudinna.
När hon rör sig så är det nästan drömlikt, hon glider fram som om hon dansade och har alltid någon form av taktkänsla i kroppen när hon rör sig. Hon för sig alltid med grace och håller huvudet högt. Mån om sitt utseende, och älskar att visa upp sig för den som uppskattar vacker konst. Paula har själv ordnat flera statyer av sig själv, alla gjorda av de allra bästa skulptörerna och det finns flera tavlor målade i hennes ära. Hon har även uppfört en och annan byggnad för att hedra sina närmaste eller, allt som oftast, sig själv.
Dans och historia samt mystik är hennes favoritsysselsättningar, hon är alltid på jakt efter böcker som talar om det förflutna och för allt som oftast dagbok över åren som går. Paula jagar gärna rätt på antika reliker, speciellt de som anses ha magiska krafter.
Paula älskar det sociala livet och att gå på fest. Hon roar sig kungligt när hon väl är där och visar upp sig i hela sin glans. Paula är inte rädd att skryta om sig själv och sina ägodelar och oftast har hon med sig Lucius under armen och visar upp sin älskares/livvakts styrka för den som är intresserad. Gladiatorstrider är något hon alltid uppskattat och hon sörjer att det inte längre är något som människorna roar sig med i senare strider.
Fåfäng som hon är, faller hon lätt för smicker om sitt utseende eller sina kunskaper. Alla tala ner om henne eller hennes vänner är något som kränker henne lätt och man kan lätt göra henne förargad på det viset. Paula gillar att bestämma och hon älskar att spendera pengar på konst, kläder och historia. Hon följer fortfarande Romarrikets gudar och anser fortfarande att Rom är det bästa som hänt mänskligheten. Roms fall är något som krossade hennes hjärta och hon har en dold önskan att det ska resa sig igen.
Bukefalos
Hennes mest trognaste följeslagare är förutom Lucius och hennes vänner, en stridshingst vid namn Bukefalos. Han tillhörde Paulas sire och vad bunden till hennes sires blod långt innan Paulas liv som vampyr började. Hästen har följt med genom historien och Paula älskar att sitta på hans rygg och se ner på människorna nedanför.
Bukefalos är kolsvart till färgen och högrest. Allt vampyrblod som rinner genom hans ådror har gjort honom extremt stark, snabb och uthållig och hästens personlighet har även förändrats, till något annorlunda. Ingen människa kan se på hästen utan att känna rädsla och Bukefalos är inte rädd för någonting, och även otroligt intelligent. Hingsten har avlat fram flera generationer av krigshästar genom tiderna och han följer fortfarande Paula genom historien. Paula själv är rädd att förlora hingsten och fortsätter därför mata honom med sitt blod för att se till att han inte dör.
Apollonia
Paula har även ett kritvitt sto vid namn Apollonia som följer henne troget. Hon brukar låta Lucius rida på Bukefalos och tar själv Apollonia om hon inte känner att hon verkligen måste imponera på någon genom att sitta på den gigantiska hingsten. Apollonia är mjukare till sättet och gör inte mycket väsen ifrån sig.
The new order[]
Efter att Paula blivit drottning över staden, valde hon att skaffa sig två childes. Den första var en legionär vid namn Lucius, som valdes ut av en slump. Lucius) visade sig vara en bra vampyr och har sedan dess varit Paulas trogne älskare och livvakt. Tiberius var från början en gatupojke och budbärare som Paula tog under sina vingar och uppfostrade samt lärde upp innan hon valde att embraca honom. Han är den mer humana vampyren av de tre, även om han uppskattar blod som en annan vampyr. Tiberius dog av Geas hand under hennes frenzy, något som Paula inte vet att hon är skyldig till. Åtminstone ger hon skenet av det.
The Long Sleep[]
Paula vaknar plötsligt upp ur en 400 år lång torpor, i ruinerna av sin gamla villa. Dessutom finner hon att staden bebotts av en annan vampyr, vid namn Ussyf, en mäktig handelsman. Paula var den första att beklaga sorgen av Ussyfs favorit-tjänare Assan som dödades i en attack mot deras territorium.
Äventyret fortsätter[]
Paula har under sina år sökt upp andra Julii, i ett försök att suga åt sig deras visdom och kraft, bokstavligt talat. Den Julii hon inte lyckats diableria är (insert name here) som Gea fick i utbyte.
Däremot blev hon kontaktad av sin älskade Sire, och jagade rätt på hennes kropp i vila och diableriade henne.
Under en ritual som involverade Gea, som var både svår och lång, så kämpade deras beasts mot varandra, vilket slutade med att Geas beast vann över Paulas och tog den med sig till Geas kropp. Paula var då utan beast, men löste detta problem genom att kalla fram sin Sire som tog över platsen och blev Paulas samvete, i både gott och ont. De få gånger Paula har hamnat i frenzy har hennes sire tagit över och bland annat förkolnat en av Aedans childes. Paulas sire är extremt mäktig.
Nackdelen är dock att Paula blivit lite egen, det är inte mindre än en gång som någon av hennes vänner kommit på henne att föra ett samtal rakt ut i luften, hävdande att hon talar med sin sire. Däremot kan inte andra vampyrer märka av henne på samma sätt då hennes sire inte beter sig som en beast.
Paula har även varit i både Byzantium och Egypten i jakt på rikedom och makt. Det har gått både bra och dåligt.
Senast så befann hon sig i Jerusalem under korstågen, där staden sattes i lågor och de alla tvingades fly. Nu är planen att de ska bege sig till det som i modern tid kallas England...
The Breaking (1100-talet)[]
Efter att ha lämnat Jerusalem begav sig Paula och resten av gruppen till Byzantium. Där sökte de upp andra vampyrer och hörde sig om Tiberius ägor, som efter hans försvinnande övertagits av andra vampyrer. Dessutom visade det sig att Paulas sires viloplats rivits, och en kyrka tagit dess plats. Tillsammans med Gea klev Paula in i kyrkan, ursinnig över den kraftiga kränkning hon kände, och spillde prästens blod på hans eget altare.
Gea hade dessutom lärt sig hantera sina två beasts, och ett försök gjordes där Paulas beast (örnen) tog mänsklig form och Paula helt enkelt diableriade sig till den igen, med lyckat resultat. Men alla åren utan beast har gjort att Paula har svårt att kontrollera den, och började bete sig irrationellt. Det är såpass illa att Gea flyr för sitt liv ut i vildmarken med Aedan i släptåg.
Det hela spårar ur när Paula kliver in i Elysium, ett palats intill Hagia Sofia, och möter på en annan Julii. När Paula inte lyckas övermanna denna vampyr för att diableria honom blir hon tokig och sliter sitt eget sinne itu för att komma åt sin sires krafter, och sätter eld på hela Elysium och alla vampyrer där inne.
Gea och Aidan känner att något är fel och beger sig tillbaka till Byzanium, för att finna Paula inuti Hagia Sofia, på dess förstörda altare och Elysium som en rykande ruin. Paula utstrålar en makt som känns främmande och människor och vampyrer runt om Hagia Sofia ser på henne som att hon vore en gudinna. Alla i närheten verkar ha blivit påverkade av något Paula har gjort så ingen ser henne som skyldig till detta makabra dåd.
Paula drar med sig en vettskrämd Lucius, hennes nya childe Tiberian och Gea samt Aedan. De rider ut ur Byzantium och Paula beger sig till en by som hon skoningslöst slaktar. Kyrkan tar hon som sin och i princip inreder den i människoblod och kvarlevor. Gea och Aedan gör sig klara för att få slåss för att få ner Paula i den vila hon behöver, men Lucius är den som lyckas komma inpå Paula efter att ha blivit utsatt för en och annan sak i kyrkan, och stöter pålen genom hennes hjärta. Lucius lämnar henne i Gea och Aedans vård och gör sig sedan av med Tiberian, vart han tar vägen är det bara Lucius som vet.
Gruppen reser sedan tillbaka till deras hemstad, där Tamere sorgset ser sin sire vila i en kista, men förstår att det var nödvändigt. När de väl landat gör sig resten av gruppen redo för att vila, och vem vet vad de stöter på när de vaknar?
Brittania[]
När Paula vaknat ur torpor mår hon mycket bättre (Om man nu kan säga så) och trots att hon beter sig lite underligt väljer gruppen att bege sig till England, där de fått nys om att två gamla vampyrer skall finnas tillgängliga.
De hyr ett skepp och rör sig över havet. En storm gör att de går på grund någonstans längs Englands kust, där de blir anfallna av banditer som Paula gör processen kort med när hon förtrollar dem med sin aura. De stöter på en annan vampyr i en grotta som varit keltisk offerplats som de väcker men lämnar att göra vad han känner för. Sedan beger de sig över landsbygden till Londonium, en stor stad som Paula genast fattar tycke för.
I Londonium stöter de på några andra vampyrer som välkomnar dem till deras Elysium. Genast går de på jakt efter de två äldre vampyrerna i de gamla romerska katakomberna/avloppen under staden men hittar ingen, då texterna avslöjar att de finns begravda under det som förr var Englands största stad. Däremot finner de en gigantisk romersk skatt från förr som de lägger beslag på, med massa kistor med mynt, smycken och även pergament med historisk text. Arbetet börjar med att smuggla ut skatten utan att behöva dela med någon annan, de köper ett värdshus för att göra processen enklare.
De reser även bort mot Bristol där de fått höra att det går att få tag i mark och även ett gammalt slott de planerar att ta över från kyrkan, om de lyckas köpa loss marken och byggnaden. Paula börjar genast fundera på hur de ska möblera och utsmycka byggnaden i hennes ära.
I det gamla slottet finner de ännu en skatt, en gammal romersk helgedom som döljer något under marken. När de lyckas flytta ett stort marmorblock finner de tre olika magiska artefakter, en keltisk offerkniv, en mantel och ännu en varulvstand som påminner mycket om den Gea hittade för några år sedan.
Brittania fortsättningen[]
Slottet restaureras och möbleras efter att Paula och de andra lyckas få hjälp av kyrkan att finansiera det hela. Ett antal porträtt och statyer av Paula och hennes närmaste pryder slottet.
Byn expanderar med hjälp av dem och åkrarna blomstrar. En stor hamn byggs ut vid floden som ökar handeln i området.
I skogarna utanför slottet ryktas det om spöken, något som Paula och hennes följe undersöker. De finner en gigantisk blodsek som Gaea börjar ta hand om. Även några av kvinnorna i byn rör sig i närheten då de tillber månen istället för att följa kristendomen. Paula tar dem under sina vingar och försöker se till att skydda dem då hon märker att deras närvaro har en positiv påverkan på skogen och på eken.
I en ritual för att rena och skydda skogen så offrar till slut Paula sin älskade häst Bukefalos framför eken och en skyddande aura lägger sig över skogen och slottet.
Senare under en ritual får Paula syn på något spöklikt i skuggorna, och med hjälp av sin sires krafter så sätter hon eld på anden. Det visar sig vara anden till Aedans childe och åsynen av att se sin childe återigen förvandlas till eld och rök gör Aedan galen. Han anfaller Paula i en galen frenzy och hade inte Paula haft Lucius vid sin sida så hade han förmodligen lyckats döda henne. Gaea utnyttjar kaoset och äter upp en präst vars aura lyser som solen, med lämplig eftersmak.
Paula drabbas av svår vånda och skuldkänslor över vad hon utsatt Aedan för och känner mer och mer att det är dags att sova ett par hundra år till...
Hon har också fått en god vän i John de Warenne under resan upp emot Brittanien. En annan kontakt är Quintus.