Den Vhoniska panteonen är en blandning av de olika gudar som dyrkats i regionen i över tusen år. Den förmodligen starkaste influensen är Raunernas gudar som följde med de horder som en gång i tiden invaderade Ebhron, men även de Verdiska stammarna har påverkat området med sina egna gudar som de tagit med sig under sina många plundringståg.
Skapelsemyt
I begynnelsen fanns intet utom Ridaruhnha, den eviga solen och det kaos som omgav det lysande klotet. Dag efter dag så angrep det mörka kaoset solen som sedan en evighet kämpade emot med all sin kraft. En dag blev dock kaoset övermäktigt. Endast genom att ta en del av sig själv och skapa Donaumehn, urhavet, så kunde solen överleva. Havet frodades under solen och skyddade solen ifrån det mäktiga kaoset som sökte att slita sönder solen.
Med tiden så förgiftade kaoset urhavet och plötlsigt så sprang en varelse ur havet. Denna varelse var Karhn som trots att han var sprungen ur kaos och vatten ställde sig på solens sida. Igen försöke kaos att slå ner solen genom att förgifta havet igen. Ur havet föddes då Dohn, havets gudom. Eftersom Karhn inte hade något eget att härska över, skapade han landet genom att resa bergen ur urhavet.
Solen älskade bergen och gav dem liv, ur vilket Verha föddes. Hennes rena kraft, skapade av solen, gjode henne till livets gudinna och hon skapade människor för att befolka världen. Dohn var från början förbjuden av Karhn att gå på land, men Verha övertygade gudomen om att hans broder skulle få dansa över jorden och ge människorna liv.
Sedan dess faller regnet och trots detta står de eviga bergen stolta upp emot himmlen.
Gudar
Karhn, Verha, Dohn
Panteonen har inget direkt överhuvud utan har istället tre övergudar som alla härskar över varsin del av världsaltet. Den första är Kharn, bergens och krigets gudom. Han har mycket gemensamt med Raunernas gudom Krig och begär styrka och uthålighet av sina troende. Karhn sägs ha varit den som reste världsaltet ur den ursprungliga Donaumehn(vilket betyder urhavet) och svor att Dohn aldrig skulle få sätta en fot på det land han skapat.
Den andra gudomen som förmodligen är de viktigaste är Verha. Hon är inte bara en fruktbarhetsgudinna utan också den som gav civilisationen och visheten till människan. Det var hon som övertalade Karhn att Dohn skulle få dansa över landet eftersom hans livgivande dans (regn) behövdes at människan för att överleva. Även om ingen av gudarna står över de andra så är Verha den mest dyrkade av dem och förmodligen också den som folket brukar anse vara den ledande gudomen.
Dohn är havets, rikedomens och skönhetens gud. Det sägs att Verha övertalade Karhn att Dohn skulle få dansa över världen eftersom hon inte kunde motstå att skåda hans anlete med jämna mellanrum. Dohn är den fredligaste av de tre gudarna, men också den som när han väl blir vred orsakar mest skada hos människorna. Han är stormens gud och för med sig de piskande stormar som Ödeshavet ibland drabbas av.
Mindre gudar
Den Vhoniska religionen har ett dussintal smågudar som alla har olika betydelser och vikt i regionen. De flesta städer har en stadsgud som skyddar över staden och ser till att inget ont händer staden. Även om dyrkan av guden Daak på sistone börjat sprida sig i de största handelsstäderna (mycket tack vare påtryckningar ifrån Ordenstaten) så har de flesta hushåll minst en liten staty över den rådande stadsguden. De mest populära mindre gudarna är dock de som inte är stadsbundna. Benemhn är förmodligen den gud som dyrkas mest av smågudarna eftersom han är skördekonstens gud och mycket viktig året runt.
Andra viktiga smågudar eller halvgudar är:
- Icaela Riin som började som en Cembalisk folkhjältinna, men idag dyrkas över landet som en halvgud och dotter till Dohn.
- Nadra Helor en kvinnlig krigare som antingen sägs vara Verd eller av Berenhelmsk härkomst. Blev upptagen som gudom efter att ha besegrat ett vidunder som kom ifrån jordens inre. Den berenhelmska härskaren hävdar sig vara i rakt nedstigande led släkt med henne.
Dogma
Religionen lär ut hur viktigt sammarbete är för att ett samhälle skall klara sig. Även om lagarna som används i landet är skrivna av människor så utgår alla lagar ifrån Verha som skapade de första lagarna. Prästerna lär dock ut att lagarna, precis som människorna, förändras med tiden och endast de värsta synderna är evigt förbjudna människorna. Det är en mycket svår synd för män att vara otrogna eftersom en del av deras uppgift är att skydda de livgivande kvinnorna. Även om det bara är en liten synd att vara otrogen som kvinna är det förlagt med ett mycket svårt socialt stigma att ligga med en annan man än maken. Ogifta kvinnor och män är helt befriade ifrån dessa synder.
Det anses vara en mycket svår synd att låna pengar i annat fall än det absolut mest nödvändiga. Att låna ut pengar är ingen synd (det främjar sammarbete) men det är strikt belagt med svor bot att låna pengar. Detta har fått den intressana sidoeffekten att då lån tas av religionens tillbedjare lånar de alltid extra mycket som de kan skänka till kyrkan.